Ponera att du bara sovit i tre timmar för att du har jobbat in i det sista med en designförslag som ska presenteras för en av byråns största kunder. Tänk dig att du efter den korta sömnen spenderat två timmar på ett trångt och alldeles för varmt Stockholmståg med att sätta ihop en tids- och projektplan, uppskattat kostnader och trimmat försäljningsargument. Försök att sätta dig in i att kliva in på Kista Science Tower med mörka ringar runt ögonen, oklippt hår, för buskiga polisonger och tågskrynkliga kläder. Vad kan möjligtvis rädda en sån situation? Jo, det ska jag berätta... En mustasch!!
En mustasch kan få de allra hårdföraste affärsmännen att bli stumma av förundran. Inte för att den är snygg eller välansad utan för att den kämpat sig förbi flickvännens, sambons eller fruns förmaningar om tvångsrakning. Jag har mött "manliga" män, sånna som aldrig i livet skulle erkänna att det inte är dom som bestämmer därhemma, stamma fram en beundran över att jag har fått tillåtelse att odla mustasch. Då brukar jag stolt förkunna att den absolut inte är sanktionerad därhemma utan är odlad på ren och skär trots.
Länge leve min enda lilla stora protest mot kvinnans överlägsenhet...
6 kommentarer:
Är det därför mannen envisas med det där stickiga runt munnen - har alltid undrat. Det sätter hemmalivets lilla irritationsmoment i en annan dager.
Tänk om vi kvinns skulle sluta raka bikinilinjen i ren protest? Ja, så känns det. Bah.
Det var det värsta jag hört!! Jämför du min mustasch med en orakad bikinilinje?
Jag förstår inte alls vad du menar - i mitt fall är Mustaschens framväxt snarare mitt verk än makens. Jag förbättrar den dessutom med Masmara.
Och vaddå "sluta raka bikinilinjen"..? Vem har nånsin rakat den? Bah.
Jennie:
Du är nog undantaget som bekräftar regeln. Dessutom kan jag förstå din längtan efter något manligare :-)
PS. Jag ska nog testa sån där masmara. Var köper man det?
Jennie, hoppas vi möts på beachen någon sommar. Tills dess ska jag ha sparat håret under armarna och flasha med.
Skicka en kommentar