När det knackade på dörren var jag snabbt ute och öppnade. Döm min förvåning när jag insåg att killen hade ett skönt helskägg, något jag trodde att Cilla hatade. Han talade också lite skönt läspande vilket gjorde att han kändes spansk. Helt plötsligt var jag också trollbunden. Jag kunde inte tänka på annat än att få bilda familj med den här killen, att få vakna upp med honom varje morgon i resten av mitt liv...
Inte förrän all mat var inburen och Totte vände sig till matbilskillen och skrek -"Snälla, bli min pappa." så vaknade jag ur min kärlekstrans. Jag tog då snabbt upp min kamera, slängde upp näven och skrek; -"Matbilskillen, visa aldrig upp ditt fina nylle här igen.".

7 kommentarer:
Du är inte riktigt klok, Manicken.
Levererar han maten i den lilla ryggsäcken?
Vilken härlig päronrumpa!
Så manlig liksom!
Levererar maten i ryggsäcken?? Nä, den levereras i den stora vita lastbilen som du kan se i bakgrunden.
Men vad har han då i ryggsäcken? Lim?
Svår fråga. Jag hann inte se vad det var, men det luktade som hallon.
Lim med hallonsmak...
Skicka en kommentar